Don't ask

Fan, fan, fan, fan, fan... Det bara kryper i kroppen och tankarna gör mig yr. Jag vet svaret på min fråga, den frågan som egentligen bara har ett svarsalternativ. Ett enda realistiskt svar. Hur kunde jag hamna här, igen. Jag tänker för mycket.. Jag blir för påverkad. Damn, I need a distraction...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0