Don't want to change and I don't want to be ashamed




Jag har känt mig så glad hela helgen men nu så bara rasar allt. Eller kanske inte rasar, snarare så rann all glädje och energi för något av mig. Det är en av alla dessa tänkarkvällarna då man tänker på vem man är, vem man vill bli, vad man vill göra osv...
   Jag har faktiskt dåligt samvete. Jag känner att jag har betett mig dåligt mot människor omkring mig den senaste tiden. Det känns som att jag fortsatt vara den jag varit under min resa, men här hemma passar inte den personen in. Men jag vill heller inte gå tillbaka till den jag var innan. Vart hör man hemma egentligen och när ska man hitta den platsen? När ska man bli helt nöjd med sin omgivning och sig själv? Vart är min Little Green Man när jag behöver honom på min axel. Han som ska komma med alla svar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0